Slussen
Under medeltiden grävdes två kanaler genom näset mellan Stadsholmen och Åsön: Kvarnströmmen i norr, där det bland annat låg kvarnar och slakterier, samt Lilleström i söder, där fartyg kunde varpas (dras) mellan Saltsjön och Mälaren.
Vattendrivna kvarnar fanns kvar till 1840-talet. Här fanns också fiskehamn med fiskförsäljning fram till 1930-talet.
Stadens järnvåg låg 1662–1865 i den gamla försvarsanläggningens vallgrav.
På 1400-talet blev Söderström den normala genomfartsleden där farkoster varpades uppför strömmen. Här har det funnits fyra generationer slussar:
- Drottning Kristinas sluss i Lilleström, 1642. Byggdes av hitkallade holländare.
- Christopher Polhems sluss i Lilleström, 1755.
- Nils Ericsons sluss i Kvarnrännan, 1850.
- Karl Johan-slussen (uppkallade efter kungen som står staty här) mellan de äldre slusslägena, 1935. Karl Johan-slussen stängde 1 november 2015 i samband med ombyggnaden av hela Slussenområdet. En ny sluss, Victoriaslussen, öppnar när slussombyggnaden är klar.
Hammarbyleden, öppnad 1926, möjliggjorde en trafiklösning utan öppningsbara broar vid Slussen. En funktionalistisk trafikapparat, ritad av Tage William-Olsson och Gösta Lundborg, byggdes som länkade samma vägar från sex håll. Samtidigt gavs utrymme för Saltsjöbanan (som nu drogs fram till Slussen), spårväg och sluss.
Här låg länge centrum för Stockholms stuveriverksamhet. Kolingsborg (även kallad Borgen) uppfördes 1954 (arkitekt Artur von Schmalensee) där det bland annat fanns utropssal för stuveriarbetarna.
Transportbolagets bogserbåtar låg här fram till 1985 då de flyttade till Frihamnen.
Nu byggs Slussen om
Nu byggs Slussen åter om, vilket har gjorts med cirka 70-100 års mellanrum sedan 1600-talet. För att ta del av planeringen, hur slussen och dess närområde kommer att se ut samt tidplanen, se Stockholm stads webbplats (extern länk).
Bild: Slussombyggnaden sedd ifrån Hamnstyrelsens fönster i juli 1934.
Fotograf: Okänd, bilden är hämtad från Hamnstyrelsen.