Södertälje

Ordet ”tälje” kommer från verbet tälja och syftar på den djupa inskärningen i landskapet där farleden går. Här fanns en sjöväg in i Mälaren till 600-talet då uppgrundningen gjorde att man måste rulla båtarna eller lasta om godset.

En bebyggelse uppstod på platsen, dels för bevakning av kommunikationsvägen, dels för att bistå med transporterna. 

Omkring år 1200 började Hansans koggar bli den viktigaste typen av handelsfartyg och de kunde inte passera in i Mälaren. Tälje blev en viktig omlastningsplats för handeln med Bergslagen. 

År 1435 gjorde upprorsledaren Engelbrekt ett misslyckat försök att gräva en kanal här i syfte att möjliggöra export från Bergslagen som kringgick unionskungen i Stockholm.

Tälje upplevde en blomstringstid under hertig Karls (sedermera Karl IX) tid runt år 1600 när han ville exportera järn från sina egendomar i Bergslagen utan att gå över Stockholm. Tälje var då landets största exporthamn efter Stockholm. Därefter drabbades Tälje av en stagnationsperiod på nära 200 år. Staten ville nämligen inte att Stockholm skulle ha någon konkurrens inom Mälarregionens utrikeshandel.  När Norrtälje grundades 1622 bytte Tälje namn till Södertälje.

Stagnationen bröts med Södertälje kanal 1819 och stambanan mellan Stockholm och Göteborg 1862. En ny, rakare och bredare kanalled invigdes 1924. Den är 6 km, varav 3 km grävd, och har en sluss som är Nordens största.

Den nya kanalen byggdes av staten, som hade köpt det privata kanalbolaget 1912. Södertälje kanal är jämte Trollhätte kanal den enda kanalen i landet som i dag används av handelssjöfarten. Den är också, tillsammans med slussarna i Stockholm, viktig för vattenregleringen av Mälaren.

Fotograf: Klint.