August Strindberg

I novellen En häxa skildras det myllrande livet på Riddarholmshamnen. August Strindbergs far, Carl Oscar Strindberg, var ångbåtskommissionär med bostad och biljettkontor i en byggnad vid hamnen där August föddes 1849:

”Pingstmorgonen strålade över Gråmunkaholmen, där roddjakterna lågo nytjärade. Helgdagsklädda människor strömmade ner från backen får att fara på lustfärd ut i Mälaren. Gesäller med rosor i hattarne, borgare med matsäckar, köpmanssvenner med skalmejor, hustrur i papegojgröna bonetter med pärlkransar, flickor i röda taberter, barn med bollar och toppsnurror, dragare med nyblankade kylleraxlingar, vintapparhästar med blommande hägg­ruskor i selbågen, skotska knektar, gil­lesbröder och bisittare med flygande fa­nor, rörde sig i ett brokigt virrvarr framför landgångarne. Trossar rassla­de, skeppare hojtade, skeppsklockor ringde, åror plaskade. Gråmunkakyr­kan slår nio, och alla stadens och mal­marnes kyrkklockor ringa förstgången. Det står en ånga av kvävande svett, av berusande syrendoft och dövande hägglukt, över den rörliga levande massan, som kommit utströmmande från mörka verkstäder, fuktiga bodar, rökiga kök, unkna barnkamrar för att andas sjöluft och som nu trängas för att komma ombord på flaggprydda och grönkläda jakter och bojorter.”

Ur Röda rummet, 1879:

”Långt nere under honom bullrade den nyvaknade staden; ångvinscharne snurrade nere i Stadsgårdshamnen, järnstängerna skramlade i järnvågen, slussvaktarnes pipor visslade, ångbåtarne vid Skeppsbron ångade, Kungsbacksomnibussarne hoppade skallrande fram på den kullriga stenläggningen; stoj och hojt i fiskargången, segel och flaggor som fladdrade ute på strömmen, måsarnes skri, hornsignaler från Skeppsholmen, gevärsrop från Södermalmstorg, arbetshjonens klapprande med träskorna på Glasbruksgatan, allt gjorde ett intryck av liv och rörlighet.”