Stuveribolagen
Ångfartygens genombrott innebar helt nya förutsättningar för stuveriet. Fartygen lastade med tiden allt större godsmängder och låg allt kortare tid vid kaj. Dessutom hade de inte en lika stor besättning som segelfartygen varför de inte kunde ombesörja lastning och lossning själva.
Skråväsendets avskaffande 1846 innebar att nya företagsformer blev möjliga. I hamnen etablerade sig stuveriföretag som utförde lastning och lossning och annan godshantering inom hamnområdet. Det första stuveribolaget bildades 1849 av skeppsstuvaren A.F. Söderström. På 1890-talet hade företaget 700 personer i arbete i Stockholms hamn.
Flera stuveriföretag etablerade sig under 1800-talet och de flesta hade sina kontor nära Slussen. Det startades även ett antal kooperativa arbetslag av stuveriarbetare men dessa konkurrerades relativt snabbt ut av stuveriföretagen.
Stuveribolagen hade inledningsvis fasta arbetslag men började 1903 med rundgångssystem. Det innebar att arbetare togs emot i den ordning de anmälde sig. Samtidigt infördes ett ackordssystem som beräknades per ton för arbetslaget som helhet.
Genom 1908 års stuvareordning, antagen av SAF och Sveriges Redareförening (SRF), bildades stuveriaktiebolag i alla svenska hamnar med SRF som huvudägare. Syftet var att gagna svenska rederiers intressen. Endast ett stuveriföretag skulle finnas i varje hamn.
I Stockholm där det redan fanns flera stuverier, bildades Föreningen Stockholms Hamnarbetskontor av stuveribolagen och andra företag men knytning till hamnen. Hamnarbetskontoret ansvarade för uttagning och fördelning av arbetskraft. Det utövade arbetsgivaransvaret för stuveriarbetarna vad gäller exempelvis löneutbetalning och disciplinära åtgärder.
Vid sidan av Hamnarbetskontoret kunde kolhandlare och rederier själva organisera stuveriverksamhet för den egna verksamheten. I början av 1930-talet fanns sju stuveriföretag: tre entreprenadstuvare, två rederistuvare och två kolstuvare. Hamnarbetskontoret inrättade sitt kontor vid Kornhamnstorg och flyttade 1954 till Kolingsborg.
I slutet av 1960-talet fanns nio stuveriföretag i Stockholm. På förslag av Hamnarbetskontoret grundades stuveriföretaget Stockholms Sjöterminal AB 1973 där staden ägde 25 procent. Detta blev det enda stuveriföretaget i hamnen. År 1978 flyttade stuveriet sitt kontor till hamnens administrativa lokaler vid Sandhamnsgatan.
År 1981 grundades Stockholms Hamngods AB med staden som majoritetsägare. Bolaget övertog alla stuveri- och frihamnsarbetare och fick samma styrelseordförande och vd som i hamnen. Hamnarbetskontorets verksamhet överfördes till det nya bolaget.
År 1990 slogs Stockholms Hamngods AB samman med hamnförvaltningen till det helkommunala bolaget Stockholms Hamn AB. År 2008 bolagiserades stuveriet i Stockholm under namnet Stockholms Stuveri och Bemanning AB. Detta bolag såldes 2010.
Den omfattande magasins- och lagerverksamheten avvecklades under 2000-talet. I dag transporteras och lagras det mesta i containrar, trailrar och järnvägsvagnar. Massgods som koks och spannmål hanteras mekaniserat utan hantering av stuveriarbetare. Hamnarbetarnas uppgifter består i hantering av färjegods och containrar. De förtöjer fartygen, sköter slussar samt svarar för renhållning och underhåll av kajer och hamnanläggningar. Därtill har Stockholm Stuveri och Bemanning en truckverkstad.
År 1956 fanns 600 ordinarie stuveriarbetare, 50 extraordinarie i åtta stuveriföretag. Därtill fanns 70 ordinarie speditionsarbetare för mindre fartyg och många tillfälliga arbetare. Stockholm Stuveri och Bemanning AB hade 60 anställda 2008.
Bild: ”Tysta Algot” i arbete (Algot Svensson, född 1911, ordinarie stuveriarbetare 1946-1976).
Fotograf: Okänd, bild hämtad från Hamnmuseet.