1500-talet

Genom Gustav Vasas makttillträde 1523 inleddes uppbyggandet av en svensk nationalstat med Stockholm som huvudstad. I början av 1500-talet hade Stockholm ungefär 7 000 invånare. Hundra år senare hade antalet stigit till cirka 10 000.

Gustav Vasa kom till makten genom stöd av hansestaden Lübeck. Men väl på tronen genomdrev han en försvagning av det tyska inflytandet. Tyskar kom dock att fortsätta spela en viktig roll i Stockholms ekonomi, både invandrade tyskar och ättlingar till tidigare tyska invandrare.

Export- och importvarorna var i stort sett desamma som under medeltiden och utrikeshandeln gick även under 1500-talet på utländska fartyg. I slutet av seklet gick ungefär 60 procent av den svenska utrikeshandeln över Stockholm. Liksom tidigare var Lübeck och Danzig de viktigaste exportmarknaderna.

Landhöjningen hade gjort att större fartyg nu bara kunde segla in till Stockholm via Kodjupet och Oxdjupet nära Vaxholm. Gustav Vasa lät börja grunda upp Oxdjupet genom att dumpa sten där. Riksdagen beslöt 1544 att en befästning skulle anläggas på Vaxholmen som ett led i försvaret av Stockholm och där fartyg som tilläts passera kunde visiteras och förtullas. Genom att förflytta sjöförsvaret hit förlorade Stockholms befästningar mot Saltsjön i betydelse, varför de successivt revs. Stadens hamnar mot Saltsjön kunde därigenom expandera.

Kronans skeppsgård, som byggde skepp för flottan, låg fram till 1560-talet nedanför slottet mot Norrström. Därefter flyttades den till Blasieholmens norra del. Läs mer om örlogsbasen i Stockholm

I början av 1500-talet inrättades ett enhetligt dragarämbete med skråförordning. År 1591 organiserades persontrafiken till sjöss genom att två stadsborgare fick privilegier att organisera roddarlag för resenärer runt Stockholm.

Läs mer om hur handelspolitiken utvecklats

Bild: Stockholmskällan. Utsikt över Norrström och dess omgivningar efter 1555 (beskuren).